Meteoritkratern Söderfjärdens födelse

Här mitt ute på Söderfjärden, vid den stenlagda kratermodellen vill jag berätta för dig om

Meteoritkratern Söderfjärdens födelse

Ingen levande landvarelse bevittnade nedslaget som skapade Söderfjärdenkratern

Den uppkom för minst 520 miljoner år sedan – eller måhända några hundra miljoner år tidigare. I varje fall, då kraschen inträffade, fanns inget liv på land.
Kraterns uppkomsthistoria som berättas i besökscentret Meteoria Söderfjärden ger en bild av vad som händer då en ca 300 meter stor asteroid slår ner på jorden. I jämförelse med jordens andra nedslagskratrar är Söderfjärden med en diameter på 5-6 km en medelstor krater.

Låt din fantasi flöda och upplev kraterns födelse

… En mörk asteroid singlar genom rymden på väg mot jorden, som syns som ett blått och gråbrunt klot i fonden. Ingen grönska, ingen is kan ses på klotet. Snabbt krymper avståndet till jorden… Plötsligt slår eldslågor ut från asteroiden. Brinnande stycken lösgörs från himlakroppen. På tre fyra sekunder plöjer ett stort eldklot och flera flammande fragment snett ner mot jorden – mot södra halvklotet och mot ett grunt havsområde. På bråkdelen av en sekund växer en jätteboll av eld upp över nedslagsplatsen. Tusen solar kastar ett intensivt sken över vida vatten och in över livlöst land…

Den vitglödgade eldbollens temperatur tycks vara enorm – havsvatten och bottenslam och berggrund förångas. En vid och djup krater uppkommer i ett explosivt ögonblick, då massvis med material gröps ur jordskorpan. Jätteblock av berggrunden vräks över kraterkanten, huvudstora och knytnävsstora stenbitar slungas iväg tiotals kilometer, grus-, sandkorn och fint stendamm kastas hundratals kilometer. En kolossal kratergrop uppkommer på nolltid.

Samtidigt sveper en tryckvåg med svindlande hastighet ut från nedslagsplatsen, sliter i vattenytan och drar vidare in över öde land, där den river upp förvittrat stenmaterial i en yrande, sandfärgad kaskad.

Ut från nedslagsplatsen rörs även en långsammare, en knappt märkbar havsvåg i alla riktningar. En tid efter nedslaget reser sig denna tsunamivåg i höga, vitbrämade brottsjöar vid de närmaste stränderna. Vattenmassorna sköljer långt in över land. I det forsande vattnet rullar skarpkantade stenar och grus fram och tillbaka över den nakna kusten.

Jättebollen av eld över nedslagsplatsen ändrar färg och form. Växande, bolmande gasmassor skiftar i gult, rött och grått. Allt vatten i och kring jättegropen förångas och kokar bort i den enorma hettan…

… Svampmolnet stiger allt högre. På avstånd ser skeendet ut som en film från en atombombsexplosion…

… Hettan inne i kratern är ännu efter ett dygn så hög att allt tillrinnande havsvatten fräsande förångas. Den enorma energimängd som i nedslaget hettade upp kraterns botten, kommer tydligen att hålla grytan ångande i åratal…

Sedan går år, sekel, millennier; sammanlagt över 520 miljoner år. Under den tiden förflyttas kratern med den Fennoskandiska landmassan från södra halvklotet hit till 63 grader nord.

Och här är du nu mitt i den urgamla kratern.

Text: Matts Andersén ur hans bok NÄR HIMLEN FALLER NER
Speaker: Lasse Hjelt